Lasses egosida - Lasse Bjöns Hemsida

Min egosida

På den här sidan skall jag försöka presentera mig själv lite grann och visa dig några bilder ur mitt liv. På den här sidan finns det en hel del text. Om du bara vill se bilderna med en kort förklarande text gå till mitt egogalleri

Vi börjar redan innan jag var född. Min mamma heter Astrid och är född Morén i byn Gopshus som ligger utefter Österdalälven mellan Mora och Älvdalen. Hon träffade min pappa som heter Erik Bjöns och bodde i Bergkarlås som man hittar efter den gamla "Turistvägen" mellan Mora och Orsa. Min mamma jobbade som "fäbodkulla" i Brunnvasselbo fäbodar och där fanns pappa och de fann varandra. De bosatte sig i Bergkarlås och på den vägen är det än.

På den här bilden syns jag inte särskilt bra men det påstås att jag redan var på gång. Fotot är mina föräldrars bröllopsfoto. På bilden finns även min morbror Sixten Morén och min kusin Anna-Greta Damm.

Men här syns jag bättre.Vet inte hur gammal jag kan vara på den här bilden men det kan inte vara så värst mycket. Observera att det inte fanns några Pampers, up and go eller nåt sånt på den tiden. Det var cellstoff och plastbyxor som gällde.

Här ser du ett tidigt kort på min pappa. Han är ungefär 25 år på detta kort. En stilig ung man. Jag kom till världen på hans 43 års dag den 28 november 1957. Vi har alltså alltid haft lätt för att komma ihåg varandras fördelsedagr. Som liten följde jag ofta pappa ut och åkte i hans lastbil. Liten som jag var fick jag stå på en stubbe i bilen för att nå upp till rutan och kunna se ut. Jag minns också att vi otaliga gånger stannade vid Kingsens affär för att köpa sockerdricka och kubb. Lite mutor skulle man väl ha för att hålla sig lugn så att han kunde lasta timmer på lastbilen.Pappa var också länge delägare i Bergkarlås Klingsåg och jobbade så klart där. Som liten minns jag att han kom cyklande hem på "middag" kl ett på dagen. Pappa var också en tid engagerad i kommunalpolitiken. Det gjorde att han fick fribiljetter till den nybygda ishallen i Mora. Det var väl enda gångerna jag varit intresserad av att titta på sport eller om det nu var varkorven i pauserna som drog? Skogen har hela livet varit viktig för pappa och han tar sig fortfarande ut trots dåliga knän. Mycket kan gå på rena viljan. Det är inte ofta man ser någon med motorsåg i ena handen och käpp i den andra men det kan vara min pappa det.

Det här är min mamma Astrid på lite närmare håll. Kortet är taget ungefär vid den tid jag föddes. Som ung jobbade hon bland annat i Älvdalen som "hembiträde". Kärleken förde henne till Bergkarlås, där hon bor än tillsammans med pappa. Där tog hon hand om familjen. Dvs mig och mina två systrar och vår pappa. Bland det jag minns från mina år som liten är att mamma och hennes vänninor ofta träffades och drack kaffe och snackade förutom att sköta allt i hemmet. Jag minns hur tanterna då och då diskuterade hur förnedrande det var för hemmafruarna att sjukkassan hade fastställt sjukpengen för hemmafruar till åtta kronor. Mer var deras arbete inte värt. I att sköta hemmet ingick så klart att fixa mat och jag minns att vi alltid fick pannkakor på måndagar, våfflor på fredagar, ofta var det stekt falukorv med stuvad spenat på lördagar. Att vi fick kött på söndagar var en självklarhet, vi hade ju både grisar och oxar som gick till slakt. Men på söndagar kunde mamma ofta få lite ledigt från spisen. Då stod pappa för att göra iordning steken.


På den här bilden är jag förmodligen ett par-tre år. Rätt söt redan då! Lite skämt får man tåla om man skall läsa den här sidan. Tydligen grundlades en del av mina vanor redan då. Jag tycker fortfarande om att gå utan byxor när jag är hemma. Men för att inte väcka allt för mycket anstöt har jag kalsonger på mig för det mesta numera.		Här har jag fått en lillasyster. Det är Ulla som föddes när jag var nästan tre år. Här är vi ute på gården i Bergkarlås. Vem minns inte Festis som man drack en hel del av när man var liten. På den tiden köpte man den i trekantiga förpackningar.


Här har jag hunnit bli fem år. En rätt blyg liten pojke men med en egen vilja. Otaliga var de fajter som mamma hade med mig när vi skulle åka bort och hälsa på någon. Inga kläder dög åt mig allt var "obehagligt". Men när jag sedan väl var på besök någonstans var jag så lugn och fredlig. Satt ofta under bordet och lekte tyst för mig själv. Hände nog också att jag somnade där.		Min bästa kompis på den tiden var Stig som bodde bara några hundra meter bort. Stig var ett år äldre än jag men det gjorde inget. Vi hade alltid något på gång. En lek vi lekte rätt ofta var något som vi kallade vattumänen. Det gick ut på att bygga dammar i diken osv. Ute var vi nästan jämt. Ett annat minne jag har är när vi hade boxningsmatch med glasburkar på händerna. Trots att det var aningen farligt så gick det bra.


De sex första åren i skolan gick jag i Bergkarlås skola. Jag var nog en tämligen blyg och lugn pojke som inte gjorde särskilt stort väsen av sig. Lärde mig att läsa och räkna rätt lätt tror jag. Vi var bara fem barn i min årsklass. Vi hade därför gemensamma lektioner tillsammans med de som var ett år äldre än oss. Jag minns att vi läste om Li och Lo i vår första läsebok. Är det någon mer än jag som minns följade text: "Ditt och Datt på månen satt. Utpå vägen går en katt. Bubbel, babbel får han höra så det värker i hans öra". Kanske någon av mina klasskompisar: Bladis, Yvonne, Birgit eller Erik gör det.		Här är ett skolkort från när jag gick i andra klass och här ser man även de som gick i ettan det året. Från vänster är det Marianne, vår fröken Viola, Bladis, Kenneth, jag, Siv, Birgit och Yvonne. Yvonne kanske du har träffat om du brukar handla på Matekonomen för där finns hon nu.


Här ser du min mamma i en väldigt typisk situation för den tiden. Kaffe fanns nog alltid på gång och otaliga var de gånger man som liten fick följa med till Toms-Mia för att hälsa på.		Pappa hade alltid nåt pappersjobb på gång och så här har jag sett honom sitta många gånger eller med en tidning framför sig.


Ett par kort på min storasyster Linnea måste också komma med för hon är min bästa storasyster. Ja den enda också förresten.		Den förra bilden är från 1972 och den här är av lite modernare datum. Linnea bor numera i Göteborg.


Efter de sex första åren i Bergkarlås var det dags för högstadiet och då fick vi åka buss in till Strandens skola i Mora. Här är ett skolkort från 1971.Vi från Bergkarlås-Vattnäs-Risa som gått tillsammans i Bergkarlås bildade här en klass tillsammans med barn från Selja-Långlet och från Vika. Jag syns kanske inte så bra på kortet men jag är fyra från vänster i bakre raden.


Efter grundskolan var det dags för gymnasiet. Jag valde att gå tre årig ekonomisk linje och kan efter det kalla mig för gymnasie- ekonom om jag vill. Vad det nu ska vara bra till. Här ser du ett skolfoto från S:t Mikaelsskolan och vår klass 3B. Vi har träffats med jämna mellanrum och bland annat jag har försökt att hålla reda på vart klasskompisarna tagit vägen. Vem vet det kanske kommer en liten sida om klassen någon gång.


Här är en bild från när vår klass var till London på skolresa. Det är förståss jag som står längst till höger på bilden. Vi var väldans tuffa när vi var i London och ropade då och då "Notan för faaan" när vi var på restaurang. Så vitt jag vet var det ingen som förstod.		Redan medan jag gick i skolan började jag jobba på Posten som brevbärarvikarie på lördagar och på skolloven. Direkt efter studentexamen började jag en kurs för postkassörer och jag har sedan blivit posten trogen hela mitt vuxna liv. På den här bilden är jag med och inviger ett nytt postkontor på Lindvallen i Sälen tillsammans med bland annat Hasse "Kvinnaböske" Andersson.

Har haft många olika jobb och fått vara med om mycket i Posten. Vi har utvecklats från en statlig myndighet till ett affärsdrivande kundanpassat företag som levererat in pengar till statskassan nästan varje år tvärtemot vad många tror. I många år jobbade jag på posten i Mora. Under nästan fyra år pendlade jag till Falun. Åkte med bussen vid sextiden nästan varje morgon. Sedan hösten 2000 är jag tillbaka i Mora igen och jobbar just nu med Postens nya servicenät i norra Dalarna.


På den här bilden syns jag tillsammans med Ewa en god arbetskamrat på posten i Falun. Bilden är från hennes sista arbetsdag i Falun innan hon flyttade tillbaka till Skåne efter rätt många år i Dalarna.		Här är jag tillsammans med en annan härlig arbetskamrat från min tid i Falun. Det är Monica som jobbade där som privatekonom. Otaliga är de gånger när hon ropat på mig och jag fått hjälpa henne med något på datorn.

Mitt vuxna liv ska jag skriva mer om nästa gång jag uppdaterar hemsidan men jag skall avsluta med att visa mina två söner Peter född 1985 och Dennis född 1986.

Peter		Dennis




Här äter Peter hamburgare när vi var på chaterresa till Jugoslavien.		Dennis var redan då förtjust i sötsaker och musik. Här njuter han av bådadera.

Här ser du en kul typ som jag bor med.Han heter Sven. Så här kul kan man ha med en webkamera och lite god mat. Bildkvaliteten blir inte den bästa men ändå. Här hittar du Svens egen hemsida.

Jodå jag kom också med på ett hörn där på slutet.

LASSE BJÖNS HEMSIDA